♥

Vet ni varför ert förhållande börjar så perfekt, men sedan vänder allting från ingenstans?

För ju mer tiden går, desto mer känslor får du. Desto mer försiktig blir du och desto mer svartsjuk blir du. Men vissa gör felet att dom visar det på fel sätt. Från början tycker du t.ex. att det är okej att han/hon går ut och festar, men efter några gånger börjar du känna en viss osäkerhet. Du blir rädd att förlora den du tycker om och visar det på fel sätt. Du börjar sätta gränser, du börjar småbråka, du klandrar din partner för att han/hon inte är samma person som innan, men sanningen är att det är du som förändrats.

Jag själv vill bara att mitt förhållande ska gå uppåt, uppåt och uppåt, men sedan vet jag också att det måste gå ner, men det är då man ska hålla ihop. Istället för att uppskatta att din partner bryr sig om dig, tycker du det är jobbigt. Du börjar irritera dig för du tycker inte din partner är som han/hon brukade vara. Ni börjar irritera er på varandra, ni småbråkar. Ni pratar inte som ni gjorde innan och många gör felet att ge upp här. Allt detta började när känslorna blev starkare, men visades på fel sätt. Och släpper varandra när känslorna ökade som mest. Istället för att göra något bra utav det går man åt varsitt håll, när man egentligen skulle gå mot samma väg.

 Är det inte sjukt hur kärleken kan vilseleda dig? Är det inte sjukt hur kärleken kan lura en?

Kärleken är mäktig, men ni måste också vara mäktiga.