Livet har ändå ingen mening. Vi ska ju alla sluta leva ändå.

Tiden läker inga sår , man lär sig bara att
leva med smärtan. Man lär sig av sina misstag
fast ändå blir misstagen bara fler och fler. Man
vet att man inte kommer att komma till toppen
men ändå så hoppas man det varje dag. Himlen
är något alla vill tro på men ändå så lurar en
osäkerhet bakom allt, man undrar hur det är
att bara somna in , att aldrig mer vakna , vilka
som skulle bry sig och inte.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0